Bortafruar
Jag har funderat mycket kring det här med hemmafruar och hur det fungerar. Anledningen till att jag tar upp detta är att jag under de senaste månaderna har följt olika realityshows på TV som handlar om just housewives.
Den första serien jag såg handlade om ”The real Orange County housewives” i den lilla småstaden OC i Kalifornien, USA. Man får följa fem så kallade housewives och deras dagliga tillvaro. Det kanske mest lustiga med dessa hemmafruar är att dom beter sig egentligen så långt ifrån riktiga hemmafruar som det någonsin kan bli. I min värld så är hemmafruar hemma för att ta hand om hemmet, barnen, städa och tvätta och ha maten på bordet när mannen kommer hem. Dessa hemmafruarna vi får följa på TV, dom sysslar inte ett dugg med sådant.
Istället har dom städhjälp, barnflicka och en personlig kock. Dagarna spenderar de helst på tennisbanan, gymmet eller i shoppingcentret. En alltså ganska lyxig tillvaro för att vara en hemmafru. Man skulle snarare kunna döpa dem till bortafruar för att dom är hemma så lite. Man kan ju undra hur alla deras barn känner över att deras mamma är hemmafru, men aldrig är hemma.
Borde det inte vara därför mammor faktiskt stannar hemma istället för att jobba? För att ta hand om barnen, uppfostra dem och ge dem kärlek. Eftersom pappan är ute och jobbar hela dagarna måste ju åtminstone mamman finnas till hands för dem. Men tydligen inte. Istället så spenderar man dagarna med sitt American express kort rännandes runt i butiker. Det där kallar inte jag för en äkta hemmafru. Det är en oansvarig mamma som är självisk och bortskämd.