Hemmafru*-1

Som hemmafru kan tillvaron ibland bli lite väl grå och trist. Detta är givetvis livets gång och något som man faktiskt måste acceptera. Men däremot så är det ingen som säger att man inte kan försöka krydda tillvaron lite extra när chansen väl uppstår. Det var nämligen precis vad jag gjorde för några veckor sedan när min bästa väninna Ulrika stormade i min stora villa i Täby.

Det visade sig att hon hade lyckats komma över två biljetter till filmpremiären av Sex and the city. En premiär som tydligen alla pratade om och som skulle bli hur glammig och spektakulär som helst. Tydligen så var det en mycket framstående eventbyrå som höll i trådarna, och detta skulle bara göra festligheterna ännu festligare. För alla er som aldrig varit på en premiär så kan jag berätta för er att det innebär massa roliga give aways av alla dess sorter. Det gick tydligen ett rykte på stan om hur omfattande och välfyllda dess goodiebagsen var. Ryktet löd att gästerna skulle få give aways som var värda upp mot 5000 kronor.

Det visade sig tydligen att samtidigt som Sex and the city filmen hade premiär, lanserades också en ny modetidning. Dessa två event skulle slås ihop, och därför vara många av dessa give aways med tidningens snygga och kvinnliga logga på många av de produkter vi fick. En av de roliga profilprodukter vi fick var en rosa pyjamas med tidningens logga tryckt på rumpan. Samma sak hade de gjort på underkläderna, som faktiskt visade sig vara av väldigt god kvalité.

Förutom dessa roliga profilprodukter och give aways var kvällen givetvis helt fantastisk. Filmen var precis så bra som man hade tänkt sig, och efterfesten skall vi inte tala om. Den hölls på Josefina ute på Djurgården, och med tanke på det strålande vädret var det hur underbart som helst. Alla var klädda i en Sex and the city look, och var hur snygga som helst. Jag vågar nog påstå att även jag själv var i mitt esse den kvällen. Trots tre småbarn där hemma och ett slitsamt liv som hemmafru, lyckades jag hålla uppe minnen denna fantastiska kväll. Förhoppnignsvis kan jag uppleva dessa kvällar fler gånger.

När Sex & the City gick från formatet tv till film blev tusentals, kanske till och med hundratusentals tjejer som tokiga av glädje. Alla tv-seriens fans skulle naturligtvis se denna film och köerna ringlade långa. Att äntligen få njuta av de fyra singelpinglorna från tv på en stor filmduk var helt enkelt oslagbart. Men som vanligt ska man inte ha för höga krav när serier som har gått på tv blir film. Sex & the City undkom dock stora film-döden med en hårsmån, en del gav goda lovord, andra mindre. Att denna film skulle kategoriseras under romantisk komedi var det ingen tvekan om, inte heller att vi skulle få se en film med fullkomliga kavalkader av klädbyten. Och allt är bra mycket häftigare gjort än på tv, mer påkostat, mer lyxigt, fler designers: skor, kläder, handväskor, smycken, allt blir större, allt blir det mer av när Sex & the City går från formatet tv till film. Mr. Big är naturligtvis i huvudfokus som vanligt, men nu är det äntligen giftermål mellan honom och Carrie som står för dörren. Men allt går så klart inte som planerat i filmen. Samtidigt får vi också följa de andra tre tjejernas (eller kanske snarare kvinnornas?) öden och äventyr. Filmen tar vid där serien slutar, med några års mellanrum i handlingen. Miranda bor, precis som när serien gick på tv, i Brooklyn tllsammans med man, barn och husdjur. Genom hela seriens tid på tv fick vi följa Charlottes förtvivlade kamp efter en bebis, i filmen har hon och maken äntligen fått adoptera. Samantha i sin tur lever fortfarande livets glada dagar med sin unga pojkvän, men längtar samtidigt efter andra män. Det är inte lätt att vara sextörstande Samantha, varken i tv-rutan eller på filmduken. Salongen fylls med jubel från biobesökarna vid ett flertal tillfällen, inte bara när Big friar. Stämningen i biosätena är nämligen så uppskruvad under denna film, att det går ett sus och ett par undertryckta skrik genom salongen till och med när bifiguren Carries assistent visar upp sin förlovningsring. Så pass mycket liv blir det inte ofta när tv blir film. Överlag finns alla känslor representerade i filmen: glädje, vemod, ilska, sorg och jag skulle ljuga om jag sa att jag satt oberörd under filmens gång. Slutbetyget på denna film blir därför gott, men en förutsättning för att kunna njuta är att man har följt kvartetten på tv, annars känns historien troligtvis rätt banal.